Hållbarhet i Hamburg


Hamburg expanderar sin stadskärna med 40%, ett enormt projekt som trots dess makalösa omfattning ändå inte tummar på hållbarhetstänket. Style genomförde en studieresa där vi mötte vår lokala specialistguide för att diskutera framtidsutsikter och det gröna tänkets framfart.

Kanske är det så att Hamburg de senaste åren klassificerats som en hållbar stad på ett lite oförskämt simplistiskt sätt. Det är ju rätt enkelt för oss utomstående att säga att staden helt enkelt är grön, utan att därtill specificera exakt vad och varför. Kanske pekar vi på Greenpeace centrala huvudkvarter som drivs av mindre vind- och solkraftverk som på ett nästan symboliskt sätt surrar på deras hustak. Kanske tänker vi på den nästintill geniala uppvärmningen av Elbphilharmonien via överbliven kraftverksenergi. Självklart är det viktiga detaljer att nämna, men vad jag personligen misstänker är ännu mer relevant för oss utomstående att förstå är just hur det har vart möjligt att driva igenom den typen av tekniska lösningar utan att försvinna bort i politik och ekonomi.

Greenpeacekontoret i Hamburg. Vindkraftverken är här synliga på taket.

För det är just de två aspekterna som troligtvis reglerar nästan alla större bostadsprojekt i hela världen. Hade det vart enkelt och billigt att bygga gröna städer så hade det givetvis redan skett. Så hur lyckades Hamburgerborna med sina svepande förändringar ändå utöka sin stadskärna med 40% utan att tumma överdrivet mycket på hållbarhetstänket? Jag besökte själv Hamburg för att diskutera såväl byggnadstekniska aspekter som den bakomliggande politiken med Styles lokala specialistguide i Hamburg. Kontentan är egentligen att vid möjlighet så har hyresgäster i samverkan med hyresvärdar gemensamt beslutat om förändringar (detta var exempelvis fallet med Greenpeace och deras energifrågor).

Initialt måste vi komma ihåg att lobbyverksamheten och kommunverksamheten ser annorlunda ut i Tyskland än Sverige. Alltifrån lokala grupper av investerare som gemensamt betalar för byggnationerna till direkt påverkan från Hamburgs stadsbyggnadskontor – oavsett vilken yttre påverkan vi diskuterar så glirar det alltid in en mindre diskussion kring koldioxidutsläppen (som ska reduceras med 40% till 2020) eller det gröna taket som med lite tur kommer att byggas över Bundesautobahn 7. Jag förstår det inte själv, men kanske är det helt enkelt så att byggvärlden äntligen har fått någon slags samvete.

Kontentan i det här inlägget blir egentligen att poängtera min egen förvirring över Hamburg som stad. Det är en av de vackraste, mest imponerande och storslagna städerna i hela världen, men till skillnad från många andra platser så upplever jag en framtidstro och glädje inom arkitekturen som helt enkelt inte existerar på någon annan plats med den här typen av omfattning. Det är ingen överdrift heller, jag rekommenderar skarpt alla som kan att spendera bara en dag i HafenCity och upplev stadsdelen innan nybyggnationerna är färdigställda. Passa på att jämföra de gamla orientaliska mattfabrikerna (som i många fall fortfarande är aktiva) med de hypermoderna byggnadsprojekten som finns sida vid sida. Den kontrasten är någonting som genuint slog luften ur mig när jag först fick uppleva det. Som en sista smäll är det dessutom billigare att flyga till Hamburg och tillbaka än vad en tågresa kostar mellan Göteborg och Stockholm.

Style arrangerar studieresor till Hamburg åt dig som jobbar inom arkitektur, konstruktion och fastighetsbranschen med hjälp av våra lokala specialistguider. Kontakta oss för en kostnadsfri offert via info@style.se eller 08-22 33 80.

#Hamburg #hållbarhet #studieresa

+46(0)8-22 33 80 | info@style.se

Copyright © 2019, Style Scandinavia AB

  • Facebook - Vit Circle
  • YouTube - Vit Circle
  • Instagram - Vit Circle
  • Spotify - Vit Circle